Vad kan det vara?
Vi hjälper dig att ta reda på vad som orsakar din smärta
och vad du kan göra åt det. Här har vi samlat några av de vanligaste symtomen och orsakerna till smärta från
framförallt muskler och leder
Fotledsstukning
Stukad fot kan göra väldigt ont. Det är bra att få tips och träning från en fysioterapeut tidigt i förloppet. Du behöver efter stukningen både komma igång med styrka och stabilitet, men även rörlighet.
Impingement i axeln
Detta kan kallas för inklämning i axelleden, men det är inte alltid som något faktiskt kläms i leden och då kallas det
istället subakromiellt smärtsyndrom eller rotatorkuff-syndrom. Du kan ha ont t.ex. vid snabba rörelser eller då du ska plocka något ur ett högre skåp. I den akuta fasen kan det göra konstant ont eller ge vilovärk vid sömn. Inte sällan
sitter smärtan kring axeln eller ned mot överarmen. Det vi fokuserar på kommer ändå alltid att vara på att gå efter
dina symtom. Detta gör att du kan börja fysioterapi och träning även utan läkarutlåtande eller röntgen av din axel.
AC-ledsartros
Detta är en led vid yttre delen av nyckelbenet som ofta ger lokal värk och rörelsesmärta. Det är inte ovanligt att
ledbanden som förstärker AC-leden kan bli överbelastade vid ex intensiv styrketräning.
Ryggskott
Ryggskott är en benämning på att du har fått akut och intensivt ont i ryggen. Det säger inte något om vad som
orsakar smärtan, men det är oftast helt ofarligt och brukar klinga av inom några veckor. Forskning har visat att
generell lättare träning och rörelse är bäst för en snabbare förbättring av värken och funktionen. Vi kan dock
undersöka dig med McKenzie metoden för att bedöma om vi kan påskynda din rehabilitering för en smärtfri och stark
rygg. Läs mer om McKenzie metoden under fliken ”Behandlingar”.
Artros
Artros är en ledsjukdom. De vanligast drabbade lederna är i knä, höft, hand och ryggen. Vanliga symtom är stelhet
och smärta. Det kan förekomma inflammationer i perioder. Med artros förändras leden och omkringliggande
strukturer, samt att musklerna blir svagare. Ibland drabbas leden av felställning. I första hand utgörs behandlingen av att komma igång med träning, vilket brukar förbättra besvären. Antingen får du börja med övningar hemma eller med träning hos oss på kliniken som sedan övergår till exempelvis egenträning på Friskis & Svettis. Vi hjälper dig att hitta det träningssätt som passar dig bäst.
Bäckensmärta
Under graviditet är det vanligt att få ont i ryggen eller i fogarna på bäckenet. Ibland kallas det för fogsmärta. Vi har
två fogar bak och en fog fram. Samtliga tre eller endast en av dem kan ge smärta. Tidigare kallades den här sortens bäckensmärta för foglossning, men eftersom fogarna inte lossnar är den benämningen felaktig. Vi vet ännu inte helt säkert varför vissa drabbas av bäckensmärta. Anledningen att du får ont kan ha med den hormonella omställningen att göra, men ibland pga. hållningsförändringar, spända muskler kring höfter och rygg, eller möjligen pga. ökad rörlighet i fogarna. Det brukar vara effektivt att komma igång med specifik träning för just fogsmärta och att se över sin vardagsbelastning. Vi hjälper dig med detta!
Carpaltunnel-syndrom
I nivå med handleden finns ett bindvävstråk, som kan liknas vid en tjock platt sena som skapar något som kallas karpaltunneln. Under denna tunnel löper både muskelsenor, nerver och blodkärl till handen. När du har fått en svullnad i detta område, som t.ex. under graviditet eller pga. överbelastning av handleden, blir det trängre i tunneln och du kan få symtom som domningar och smärta i handen och fingrarna. Symtomen är oftast som värst på natten när du varit inklämd i en position som förvärrar symtomen, men också till följd av ökad svullnad nattetid.
Trochanterit - ont i höften
Symtomet utgörs framförallt av smärta på utsidan av höften. Du kan få huggsmärta när du kliver uppför en trappa och långpromenader kan göra ont antingen i början eller mot slutet av promenaden. Långvarig sittande kan också ge smärta. Det finns nästan alltid svaga muskler kring höften vid detta tillstånd och ibland är musklerna också strama. Smärta bakom trokantern (som är utsidan av en del av lårbenet), i muskler och senor i området på skinkan är väldigt vanligt, medan inflammation i en slemsäck på utsidan av höften är mer sällsynt. Tillståndet är ofta långvarigt men de flesta blir bättre av succesivt ökad träning och rådgivning.
Tennisarmbåge - epikondylalgi
Tennisarmbåge innebär en överansträngning på en sena på utsidan av armbågen där det inledningsvis också finns en inflammation.
Golfarmbåge innebär också att armbågen har överbelastats, men istället på senorna på insidan av
armbågen. Ibland kommer besvären samtidigt, men endast på ena sidan.
Diskbråck - diskbuktning
Diskbuktning är ett väldigt vanligt fynd på röntgen och syns också på diskarna i friska ryggar. Det kan ge besvär
med symtom som smärta, domningar eller obehag. Symtomen kan finnas i en arm om buktningen sitter i nacken,
eller i ett ben om buktningen finns i ländryggen. Om buktningen finns mellan kotorna i bröstryggen strålar smärtan oftast fram mot magen eller bröstet. Buktningar som är besvärliga ger ofta mer symtom när du hostar, nyser eller krystar.
Nervinklämning
Klämda nerver kan drabba flera områden i kroppen. Ibland sker det pga. diskbråck, en isolerad nervskada eller pga. långvarigt tryck av någon annan orsak. Symtomen kan vara en kombination av pirrningar och domningar, smärta, samt stumhet eller svaghet i muskler. Detta sker i ett specifikt avgränsat område. En fysioterapeut kan hjälpa dig reda ut vad som orsakar just dina besvär och hur detta kan behandlas.
Knäartros - ont i knät
Artros är en ledsjukdom som kan drabba alla leder i kroppen och den vanligast drabbade är knäleden. Symtomen består ofta av belastningssmärta och molvärk som kan finnas konstant. Knäet kan svullna upp, vara beröringsömt och kännas instabilt. En fysioterapeut kan hjälpa dig med artrosinriktad träning och hur just du kan underlätta din vardag. Det är väldigt sällan som röntgen behövs före träningsstart.
Kristallsjuka
Yrsel är ett vanligt symptom som kan bero på många orsaker. Godartad lägesyrsel, eller den så kallade
kristallsjukan, är den vanligaste formen av yrsel. Den framkallar en snabbt uppkommen yrsel, vilket anses bero på
kristaller som ligger löst i innerörats båggångar. Det mest typiska symtomet är när du ändrar position på huvudet så
känns det som att åka karusell. Den enklaste formen av kristallsjuka kan vi hjälpa dig att behandla på några minuter. Fungerar det inte hänvisas du vidare.
Låsning i revben eller bröstrygg
Det kan ibland upplevas som att ryggen eller revbenen hakar upp sig eller låser sig. Det är inte egentligen en fysisk låsning, men smärtan kan kännas så. Smärtan kan komma från musklerna, bindväv, eller lederna.
Plantarfasciit - hälsporre
Plantarfascian är bindväven under foten. Den kan bli överansträngd när du exempelvis gått eller ansträngt foten för mycket. Det kan också komma efter en period när du inte rört på dig så mycket, och sedan börjar med det du gjorde innan du var inaktiv.
Ont i Käken
Käksmärta kan komma av flera orsaker. Det är ofta utlöst av spänningar och stress som sätter sig i kroppen. Många
gånger hjälper det med akupunktur eller avspänningsövningar. Det är också värdefullt att se över din träning och
övningar som kan minska spänningar kring käken, nacken och axlarna.
Huvudvärk/Migrän
Huvudvärk och migrän kan vara oerhört funktionsnedsättande och vardagen kan bli mycket påverkad. Spänningarna
eller värken kan bero på en tydlig orsak, alternativt vara mer oklar i sin natur. Besvären kan komma i olika faser i livet
och bero på alltifrån stress, hormoner och spänningar till sömnbrist, eller vara ett tillstånd man behövt hantera stora
delar av sitt liv. Vi hjälper dig att se över vad som triggar besvären och kan erbjuda avspänning, träning och t.ex.
akupunktur som behandling.
Nackspärr
Nackspärr är ett akut tillstånd av tydlig distinkt smärta lokaliserad i nackmuskulaturen och påverkar nästan alltid rörligheten av nacken. Är det första gången man är med om detta kan det upplevas lite skrämmande men nackspärr går alltid över och brukar vara bättre redan inom några dagar. Rätt rörelser och tips tidigt i skedet hjälper till för att påskynda återhämtningen.
Framfall
Framfall i underlivet ger symtom som känns som ett tryck nedåt, globuskänsla, skavande känsla eller besvär med att kissa eller bajsa.
En fysioterapeut kan hjälpa dig med att hitta en lagom belastning på din kropp när det kommer till träning som gör att du kan bli stark i kroppen trots ditt framfall. Vi kan också hjälpa till med att bedöma om din bäckenbotten behöver tränas upp för att eventuellt det skulle kunna minska dina symtom.
Inkontinens
Urininkontinens är vanligt. Det finns flera sorter, och flera orsaker till detta än bara en svag bäckenbotten muskulatur.
Här kan en fysioterapeut hjälpa dig bedöma din bäckenbottens förmåga att klara av sitt jobb. dvs minska urinläckaget. Vi kan guida dig till att förstå bättre hur just du ska tänka och göra med knipträning, hur du ska göra med vanlig träning, och hur du ska hantera belastningen och besvären av din inkontinens i vardagen. Bedömningen görs genom en vaginal undersökning på mottagningen, och efteråt får du råd om vad du kan göra själv för att minska symtomen.
Överspänd bäckenbotten
En överspänd bäckenbotten kan ge besvär som urinläckage, svårt att kissa, eller svårt att kissa klart. Det kan ge smärta från underlivet i vardagen vid tryck eller belastning. Samt obehag eller smärta vid omslutande samlag.
Det som tidigare har hetat Vestibulit heter numer lokalt provocerad vulvodyni, ibland finns det i samband med dyspareuni som är namnet på djupare samlagssmärta. En spänd bäckenbotten behöver inte alltid ge samlagssmärta, men en person med samlagssmärta kommer nästan alltid ha en spänd bäckenbotten.
En spänd bäckenbotten kan också ge smärta i svanskotan. Svanskotesmärta kan bero på fler orsaker.
Det finns sätt att få ned spänningen i bäckenbotten och minska symtomen. Du kan använda dig av avslappningsövningar, andningsövningar och övningar i basal kroppskännedom. För vissa kan det hjälpa med manuell töjning av musklerna i bäckenbotten. Många gånger behövs en genomgång eller identifiering av triggande faktorer och samtal kring detta.